Dräneringen
Jag har skrivit hemtenta den här veckan men nu är den äntligen inskickad så det finns tid för ett inlägg.
Dräneringen är nu färdig och vallgraven runt huset är igenfylld. Det känns som en epok har avslutats, arbete med huset kommer från och med nu inte innebära att vi ska vara i den där gropen runt huset. Så skönt!
Grävmaskinen fixar dike att lägga dräneringsrör i.
Grävning går fort med maskin...
Lite besvärligt på sista gaveln, där fanns en gammal stenkista och så är det rätt trångt mellan husen.
I med singel som rören ska ligga på.
I med rör runt om huset. T-koplingen är en spolbrunn så att man kan spola ur dräneringen om det skulle behövas i framtiden.
Mer singel ovanpå rören...
Markskivor ovanpå det. Tjälen går ned i marken med 45graders vinkel så på det här sättet slipper man tjäle under huset, mindre risk att det ska röra sig.
Hörnen är husets känsligaste punkt, här lägger man dubbel bredd på skivorna. Spolbrunnen kikar upp genom skivan.
Jord ovanpå skivorna till sist. Det här momentet tog längst tid eftersom grävaren också fixade till marken runt om huset så att det lutar bort från huset. Så vattnet rinner iväg.
Robin, pappa.
Efterbild, blev lite mörkt innan det var klart. Vårt hus har ingen vallgrav längre. Yey!
Ganska smidigt gick det, fyra personer, två hundar och en grävmaskin jobbade nio timmar sen vart det klart.
En liten droppkant
Sånt som är fullt nödvändigt men som inte kommer att synas sen när det är klart.
På den färdiga grunden gjuter man en sk droppkant för att ev vatten som kommer dit lätt ska ta sig bort.
Före:

Efter:

Min lilla hjälpreda <3

Work in progress

Efter droppkanten var det dags för kallasfalt. Kallasfalt tätar grunden så att ingen fukt kommer in.

Före och efter.

Klart!

Så skönt att se grunden helt rak och fin!
När vi började diffade huset 7cm från den ena änden till den andra men nu är vi nere på 7mm och de millimetrarna kan vi leva med. :)
Mitt körsbärsträd
Självklart får trädet bo ute i Sandsta, det fick sin plats på hörnet vid infarten där det tidigare stod ett dåligt träd som vi fick ta bort. Det blir ett fint blickfång när man kommer hem till oss.
Lilla trädet innan plantering, så fint med rosett och allt. :)

Enligt planteringsanvisningen behövdes ett stort hål och det tog mig ett tag att gräva tack vare alla stenar i jorden där ute.

Stenar, stenar, stenar. Jag fick köpa mer jord för att kunna fylla hålet igen efter att ha tagit bort stenarna.

Plantering efter konstens alla regler så att mitt träd ska bli stort och fint. Jordförbättring är viktigt, blanda ut den befintliga jorden med fräsch planteringsjord.

Ett riktigt hål blev det.

Sällskap av mysarna som vanligt. Dessvärre var de inte på grävhumör just den här dagen. ;)

Färdigplanterat. Hoppas det kommer att trivas!

Såhär vackert ska det vara i full blom. Underbart....

(bild lånad av Töreboda kommun)
Grävfest i Sandsta
Grävfesten i Sandsta gick ut på att vi med hjälp av vänner och bekanta hjälptes åt att gräva bort överflödig jord ur grunden. Det gick jättebra och vi fick ut runt 24 kubik jord på en dag.
Här kommer bilderna:
Ramp för att kunna köra skottkärra in och ut.
Andra sidan rampen samt före-bild invändigt
Förebild i badrum/tvättstuga
Fler förebilder:
De första grävarna som kom, Johannes och Felicia
Som vi grävde...
Vi hann med att äta och ha lite rast i solen också..
Sedan grävde vi lite igen..
Karin gör en insats under skafferiet
Fler aktiva grävare
Marcus Börje
Efterbilder:
lilla blå badrum matrum
Efter avklarad grävning blev det lite mer mat, vovvarna var med och myste!
Efter kvällsmat men innan (!) öl fick några av herrarna för sig att de ville riva något, vi lade fram det gamla förrådet bakom matkällaren som förslag. Sagt och gjort, det revs på några minuter och sedan kännde de sig klara för dagen och kunde njuta av ölen ;)
Före.
Efter.
Återigen, STORT TACK till alla som var med och hjälpte oss, insatsen gjorde en enorm skillnad! :)
November
Grunden börjar ta form, gjutningen blev klar medan vi var på semester tack vare snälla svärföräldrar. Sedan vi kom hem har vi börjat med murning av lecablocken som ska vara ovanpå den gjutna balken och det är betydligt roligare att hålla på med, mycket för att det går mycket snabbare. Det är skönt att se direkt att man "kommer någon vart"
Lite bilder från förra helgen och helgen.
Katrin, Emanuel, Mats och Karin hälsade på och bjöd på hamburgare.

Det första bruket läggs på....

....och den första stenen muras dit.

Robin i blandartagen.

Ena kortsidan förberedd för murning.

Efter helgen och början av den här veckan är nästan hela första varvet färdigmurat. Det har gått så fort att jag inte ens hunnit med med kameran! :)
Progress
Jag har varit så less på grunden att jag inte orkat blogga om den senaste veckan men nu börjar det verkligen närma sig slutet. Tre gånger har jag sagt att "nu finns det inga fler stora stenar att dra upp" och två gånger visade det sig vara fel, vi hittade fler... men nu NU! finns det inga fler, igår fyllde vi nämligen igen det sista hålet med singel så nu är det bara gjutning kvar. Eller ja, det lät ju enkelt att bara fylla hålet med singel, först var vi tvungna att för hand tömma det på enorma mängder vatten som lördagens regn så hjälpsamt fyllde det med. Alltings jävlighet som sagt.
Men det närmar sig verkligen slutet på den här "eran" och det känns väldigt skönt, vi gör den sista stora gjutningen i morgon och sedan är det bara det sista hörnet kvar. Hinner vi inte det innan vi sticker så har vi blivit lovade hjälp med att pytsa i det sista och då kan vi börja med nästa moment när vi kommer hem! Bara en sån sak, att göra något annat :)
Den sista stenen, framgrävd och omslagen med band

Vi drog upp den med en vinsch vi fick låna av Thomas. Helt enligt lagen om alltings jävlighet har vinschen på fyrhjulingen gått sönder och ett block vi fick låna att dra med gick också sönder... Thomas vinsch höll som tur var :)

Hela stenupptagningsarrangemanget, det tar mer tid än man tror att arrangera sånt där..

En annan dag än dagen med stenen, Ebba är med och assisterar.

Det senaste vi gjöt, nu håller vi på med gaveln, det här hörnet har vi alltså sparat till sist.

Nästan all cement i formen...

Då är det bara murning med lecablock ovanpå gjutningen kvar... spontant känns det lättare än detta eftersom det inte blir något mer grävande men samtidigt vet vi inte än vilka problem som kan uppstå.
Jag åker på semester på fredag LYCKLIGT ovetande :D
Fönsterrutor
Inplastad hög med glasrutor

När medlet hade verkat var det dags att skrapa bort allt gammalt kitt och smuts. Det gick smidigt med skrapan som egentligen hör till spishällen.

När rutorna var rengjorda och putsade slog jag in dem i tidningspapper var för sig och nu står de i en låda och väntar på att sättas tillbaka igen.

Det är en del pyssel med fönstren men vi ska göra mycket av det i vinter när det är för kallt att greja ute.
Busy Weekend
Det sista vi gjorde igår var att gjuta ytterligare en bit så nu står det och härdar, kan nog belastas i morgon. Sedan fick vi också enormt värdefull hjälp av Robins mammas kompis man som har en stor skogsmaskin. Det var lite tröstlöst på lördagen när vi skulle röja det sista hörnet och upptäckte att några av de kvarvarande stenarna var för stora för fyrhjulingen. SUCK var känslan hos alla inblandade och vi såg (inte) fram emot att hyra stenborr för tusen kronor dagen igen och spräcka fler stenar...
Men! På lördag kväll kom Robins päron på att kompisen som har haft skogsbruk/lantbruk nog hade nån storts vinsch och de ringde och frågade om han kunde komma och hjälpa till och det kunde han. Så först kom han med en vinsch och vi fick upp nån sten men sen ville han åka och hämta sin maskin istället. OH! Vad tacksamma vi är för det! Han plockade upp alla de kvarvarande stenarna ur grunden och inte nog med det, han röjde i stort sett hela gården från stora stenar så nu är de borta, kastade nerför slänten där vi ska fylla. Det är så najs... :) Väldigt roligt att se en sån duktig förare också, stenarna var som plockepinn för honom och precisionen enorm! Imponerande!
Här ser man den senast gjutna biten.

Det sista kvarvarande hörnet, ur den här gropen plockade han upp sten med den enorma gripklon. Fantastisk precision som sagt.

Framsidan är röjd och klar, perfekt eftersom vi ska gräva lite till där och göra en utbygnad framåt på huset. Bara 3*2 m för att få en hall.

De här små vännerna var det han lekte plockepinn med. Nu är vi av med dem!

Här är vi framför huset...

Vi har haft påhälsning av en kisse i natt, jag hade inte kameran med mig i helgen så korten är tagna idag. Den har trampat i cementen som rann ut på marken och så hade det stelnat till idag. Gulligt :)

Buskarna i Sandsta börjar bli höstfina.

Nu håller vi tummarna för att det flyter på framöver så att vi hinner gjuta klart innan vi sticker till Kina den första oktober.
Efter helgen 4-5/9....
Att spräcka en sten
Vi hade tänkt använda snigeldynamit för att spräcka stenarna som låg i vägen och för det behöver man först borra hål i dem. Vi hyrde en borr över helgen och körde röjning. Vi fick låna "stenkilar" som man kan spräcka sten med så när vi provat det kom vi fram till att snigeldynamit var onödigt. Det som var jobbigast och tog längst tid var att borra hål i stenarna och det var man tvungen att göra i alla fall. I och med kilarna så behöver vi inte lägga ut pengar på snigeldynamit.
Robin borra hål i en stenbumling
De två kilarna man sätter i först är bredare nedtill
I mellan dem sätts sedan själva kilen ned.
Klart att börja banka med slägga
Sen är det bara att slå allt vad man kan!
Sen spricker det förhoppningsvis :)
Arbetet fortsätter med spätt och spade, det är stora bumlingar så oftast får man dra upp delarna med fyrhjulingen.
Färdigspräckt bumling
Hårt arbete är vad som gäller för oss....
Tisdag 7/9
Förberedelser...

Jonas och Jocke kom förbi och passade på att hjälpa oss lite :)

Armering...

Färdiggjutet!

Att dra upp en sten med fyrhjulingen.
Filmklipp
Det går framåt
Efter helgen och till och med idag har vi hunnit röja i stort sett hela baksidan och nu är mer än femtio procent av balken gjuten. Vi lade om taktik lite och röjde klart nästan allt som är kvar i en smäll i stället för att ta det bit för bit som vi gjort tidigare.
Mats slet ute i Sandsta hela helgen
Fyrhjulingen fick jobba hårt med att dra upp sten.
Alla stenarna efter kanten har vi tagit upp ur grunden.
Vackra, vackra natur.

Senaste gjutningen

Tyvärr har vi nu stenbumlingar modell större än vad fyrhjulingen klarar i vägen åt båda hållen så det blir nästa projekt att lösa. Det finns något som heter snigeldynamit man kan använda sig av så det får nog bli det. Man borrar hål i stenen och häller i snigeldynamiten som sakta expanderar och spräcker stenen. Låter smidigt men vi får väl se hur smidigt det är att borra i en sån där bumling...
Utgrävning av baksidan - check!
Så här såg det ut före...

...och såhär blev det.

Man kan gå runt vårt hus :)

Den här lilla skopan behövdes för jobbet!

Det blev en hel del massa över som vi kunde använda till att fylla ut tomten åt andra hållet med. Vi hade ju redan börjat genom att köra dit skottkärror när vi gräver under huset. Nu kan man säga att det blev lite mer på en gång.. :)
Före

Efter. Lite mer plan tomt. Så här stor gräsmatta vill ingen av oss ha så det får nog växa upp och bli ängsmark igen så småningom. Kan man slå med lie nån gång per år tänker jag mig. Den typen av tomt passar lite bättre in i den lantliga omgivningen. Maskinen är verkligen jättestor!

Jag fotade detta i måndags och mamma, hundarna och Robin var med ut. Ebba äääälskade all lera, hon sprang och sprang som en tok och busade hur mycket som helst! Så roligt att se, hon bar sig åt som en valp igen. Snuttan! Jag önskar att jag hade filmat henne.
Att lyfta sitt hus
Så här går det till
1. jämna till marken under en av reglarna i väggen och lägg under singel, på det lägger man sedan en rätt tjock bräda, sedan kommer själva domkraften.

Steg 2 Lägg metallplattor och en bräda i mellan även upptill

Nu är det bara att hissa!

Ganska häftigt att en så pass liten domkraft kan lyfta huset. Lite otäckt är det allt för ibland knakar det ganska ordentligt... Det blir skönt när grunden är klar så vi vet att huset står stadigt de närmsta hundra åren.
Naturlig skönhet
Självklart kan man vara i skogen utan stig men ute hos oss är det ett fågelreservat i skogen så de röjer ingenting utan alla träd som faller får ligga hur som helst. Det blir bökigt att gå för det är som trädplockepinn överallt. Med min kommande "röjning" av gammal väg ska jag egentligen bara flytta träd åt sidan är tanken, inte förstöra något för fåglarna men ändå göra det framkomligt.
Allén som leder fram till krafttuberna

"ån" som leds in i tuberna längre ned

Skogen bakom vårt hus, bilden tagen från allén

Vi har också små gula darlings alldeles i närheten :)

En av de gamla vägretserna, ser mest ut som en stig på bilden men i verkligheten ser det ut som två gamla hjulspår

Det är så skönt att komma ut i skogen, det blir verkligen en laddning av batterierna även om man bara är där en liten stund!
Förra helgen
Ewa, Vincent, Madde och mamma

Partytältet som vi fick av mamma kom återigen till användning. Dessvärre är det flera olika hundar som har sprungit (!) igenom myggnätsväggarna på ett par ställen så sånna får det bli nya till nästa sommar ;)
Linda, Ewa, Vincent

Hanna, Micke, Milton, Tobbe, PW

Världens sötaste Mille posar :)

Mycket trevligt med fikabesök, vi fick också en söt "inflyttningspresent" i form av en ljuslykta. Så fin så :)

En god bok

Vi ska ha kvar fönstren ute i Sandsta och de är materialmässigt i fint skick men i stort behov av målning och omkittning. Som tur är inte virket åtgånget så vi behöver nog inte restaurera så mycket, mer renovera och det känns bara roligt och spännande. Nu i sommar har vi, jag Kristin och Robin, skrapat och tagit ur glasen i de flesta bågarna så när vi nu har läst på ordentligt är det dags att sätta igång att fixa till dem igen. Här är en av de fina Sandstabågarna under skaparbetet i somras.

Boken svarar på de flesta av funderingarna vi har haft inför projektet och är verkligen utförlig i sina beskrivningar. Faktum är att jag tror vilken "tummen-mitt-i-handen-typ" som helst skulle kunna utföra en fönsterrenovering efter att ha läst den. Dock irriterade det mig något när jag för tredje gången i samma kapitel blir påmind om någon trivial detalj, det blir lite tjatigt med storebrorsmentaliteten på vissa ställen. Jag tror att om man känner sig osäker och följer beskrivningarna så finns det ingen anledning till de här upprepningarna. But thats just me...
Var ju tvungen att hitta något negativt :) På det stora hela är jag väldigt förtjust i boken och rekommenderar den starkt till er som ska renovera fönster. Boken känns också påkostad och har fina bilder.

Så här fina kommer våra bågar förhoppningsvis vara nästa sommar. Precis den här gula nyansen ska vi ha, fast lite mer grått i fodren (30% grön umbra) mmm... :)

Till slut vill jag bara slå ett slag för att renovera sina gamla fönster istället för att byta ut dem. Är huset i övrigt isolerat och man är noga med tätningsremsor under den kallare delen av året så är energiförlusten överkomlig. För oss som har en rätt tight renoveringsbudget är 3500 i materialkostnad för renoveringen väldigt överkomlig i jämförelse med att köpa nya fönster... vad det skulle kosta vill jag inte ens tänka på! -.-