ingridonwheels

Vi flög över till Lombok för att kolla in ön under vår sista långhelg. 7 pers var vi totalt och planen var att hyra moppar och åka runt men så fick vi en bra deal på en hyrbil där alla fick plats så vi tog det istället. Vi hämtade den mitt i jungeln i en liten by med massa söta barn som kikade på oss.

 

Bilen; 

 

 

 

 

 

Inte blir det mycket bloggat heller  och tiden bara flyger iväg, halva min tid på Bali har redan passerat och jullovet närmar sig med stormsteg. Det har helt enkelt inte funnits tid. Fast å andra sidan är det ett bra tecken, att jag har viktigare saker för mig menar jag. Jag trivs, får nya vänner, blir brun och längtar hem lagom mycket. Jag är glad att jag åkte.

 

I helgen tog vi en tripp till Gili Trawangan, den största av Gili-öarna. 14 personer åkte tillsammans och även Lena, Marcus och Felicia som är här och hälsa på mig nu hakade på. Vi hade ett jättebra boende som heter Gili Divers där vi delade på ett fräscht familjerum. Det blev en lugn helg med cykeltur runt ön, snorkling, stå-paddling och rätt mycket relax. Skönast av allt var att på Gili finns varken bilar eller mopeder, de kör med häst och vagn. Hur skönt som helst att vila öronen från oväsendet ett tag.

 

Häst coh vagn!

Varit lite dåligt med bloggande ett tag, blev lite mycket skola med extra plugg som skulle avslutas mm. Men nu är det klart och jag ska bara plugga Baliprogrammet resten av tiden. Lära mig surfa kanske? :) Här kommer en liten bildbomb på annat som vi ändå har hunnit med förutom pluggandet

 

Vi tog dykcert och åkte till underbara Tulamben för ett vrakdyk, riktigt spännande var det! På bilden har vi precis skrivit klart provet och blivit dykare.

 

 

Stranden i Tulamben när solen precis hade gått ner.

Sista delen av förra veckans skolutflykt var först besök på en ekologisk chokladfabrik med hållbarhetstänk och sedan Green School, en internationell skola med grönt signum. Det första intrycket av chokladfabriken var - wow, byggnaden är helt byggd i bambu, riktigt coolt!

 

Insidan av huvudbyggnaden, tre våningar i bambu.

 

Uppifrån och ner

Tiden spriiiiinger! En vecka sen jag postade här nu men känns verkligen som nyss. Veckan som gått har varit hektisk, mycket i skolan här, kurserna hemma tickar på och så är vi mitt i vår PADI-Openwater kurs. Den blir iaf förhoppningsvis klar på sön så då lättar det lite.

 

Tänkte fortsätta där jag slutade, med fler bilder från förra onsdagens utflykt. Passar bra eftersom den senaste veckan har varit i stort sett fotolös med mestadels pluggande.

 

Nästa stopp var i Ubud där vi besökte en "Organic farm" med tillhörande "Organic Restaurant". Jättegod mat och ett ställe där salladen känndes säker att äta (jag blev inte sjuk i alla fall). Kul att se lite bra initiativ gällande jordbruk också, annars är det väldigt ohållbara metoder här med besprutning och kemikalier.

 

Stället ligger avsides och man kan inte åka bil dit, därför fick vi börja med en väldigt trevlig promenad genom risfälten, det var toppen att komma bort från trafikljuden en stund och uppleva lite ro.

 

På väg mot farmen och restaurangen.

Idag, ons 26/9 hade vi en excursion day inplanerad med fyra olika stopp. Dagen började lite snopet med att vi fick vänta på bussen i ca en timme eftersom den hade fått punka på vägen till oss mitt i morgontrafiken. Välkommen till Indonesien! :)

Första stoppet var Penglipuran, en "traditionell by" som är öppen för turister, man får komma in i folks hus och se hur de bor och lever. Låter ju spännande men det märks ganska tydligt att det är en fejkad by iordningställd för turister. Allt var lite för fint och fixat. Men spännande att se ändå såklart.

 

Skylten vid ingången

Har klarat av mitt första dyk i Tulamben, Nordöstra Bali. Det var grymt! Vi åkte med dykgänget från skolan och fick dyka med instruktör eftersom vi inte har cert än. Vi dök vid vraket efter ett Amerikanskt lastfartyg som hette US Liberty, Japanerna sänkte det 1942.

 

Skolans dykklubb med en av instruktörerna.

Lördag 22/9 testade vi en ny strand på sydöstra sidan av Bali, Sanur beach. På vägen dit var vi förbi en silversmedja där de tillverkar smycken för ett märke som heter Buddha to Buddha. Märket är Balinesiskt från början  men säljs nu också i Holland, det är tydligen ganska känt där. Fina smycken var det men varken jag eller Sandy följde egentligen med för att köpa något så vi gick runt och kollade i den fina trädgården istället. Frun i huset kom förbi och frågade om vi ville se den privata delen, där de bor och har sitt tempel. Klart vi ville! Vilket ställe! Den familjen har nog tjänat en del pengar på sina smycken..

 

Jag på trappan till ett av familjens hus. Mönstren på dörren och resten av huset är gjort i trä och sedan målat i tusen färger, så underbart fint men vilket jobb!

Vi hann med lite andra grejor under vår tur till Singaraja. Här kommer lite bilder!

 

Tur till hamnen på första kvällen. Sandy, Mariam, Rainer, Suzanne, Chiara

Under vår excursion till barnhemmet i Singaraja var även en del andra stopp inplanerade på vägen. Ett av dem var Om Unity (nån sorts förkortning av Community). Startat ev en balinesisk man som tröttnat på den klassiska turistsvängen som i längden mest förstör och exploaterar Bali. Han flyttade tillbaka till sin hemby och byggde ett ställe med pool och underbara omgivningar där man kan vandra i bergen, äta god mat och andas spiritualitet. Han har också engagerat stora delar av sin by med ekologisk odling, och såkallad "home-stay" där balinesiska familjer får möjlighet att hyra ut ett rum till turister. 

 

Entrén

Här kommer lite update från utflykten vi gjorde till barnhemmet i Singaraja, norra Bali. Det var väldigt spännande att se och vi blev positivt överaskade över standarden på barnhemmets faciliteter även om det var enkelt såklart. Sådana här upplevelser får en verkligen att inse hur bra man har det....

 

Vi fick börja med att leka och lära känna barnen, sedan fick vi en skoluppgift att göra medan vi var där, vi blev indelade i grupper och skulle ta reda på lite om vad barnen hade för framtidsdrömmar och värden i livet. Lite svårt eftersom de inte är så gamla och inte pratar jättebra engelska men till slut gick det bra! Här är delar av vår grupp, Bas, Dave, Milan bak och framför "våra tjejer" Nicroni, Mas och Dwik. Kvinnan heter Made och jobbar för the foundation Bali children som stöttar barnhemmet. Hon hjälpte oss en del med översättning.

På fredag har jag varit här i två veckor, måste säga att det känns som mycket längre! Eftersom det har varit så dåligt med bloggande så kör vi en liten bildbomb från veckan som gått. Imorn åker vi till Singaraja längst norrut på ön och efter det tänker jag mig att det blir en hel del bilder till. Vi ska besöka ett barnhem där och också åka på delfinsafari. Ska bli jättespännande!

 

Cooking class med Pak Pica! Vi fick prova lite olika INdonesiska maträtter.

 

Kommer inte ihåg vad dessa heter just nu men de smakar som räkchips

 

I söndags gjorde vi en utflykt till ett tempel längst söderut på Bali, Uluwatu heter stället och är också ett berömt surfställe. Utsikten när man kommer fram till tempelområdet:

 

Fanns lite andra invånare där också, som djurvän så var nästan den största behållningen att träffa de här söta aporna! 

 

Söta men rätt agrressiva, en hoppade upp på Christels ryggsäck och visade tänderna när hon försökte bli av med den.

 

Vilken utsikt!

 

I Uluwatu kunde man också torrsurfa!

 

Idag har vi varit på stranden igen, en av dem. Hade en blöt sjal runt huvudet, för att hålla huvudet kallt så att säga, Sandy tyckte det var värt att fota.

 

Sen tog vi hoppkort. Jag och Mariam.

 

Jag och Sandy

 

Singaraja imorn alltså. Ha det så bra där hemma!

 

... har jag spenderat i Dalung, Kuta, Bali. Intrycken så långt är att det är ganska trångt, varmt och väldigt trevligt! 

Människorna är så himla trevliga, och det är mkt lugnare här än i andra asiatiska länder, vistt vill folk sälja saker till dig men de är inte i närheten av lika påstridiga som i tex Kina, Thailand, Kambodja, Vietnam. Sen är inte alla intresserade av att sälja grejer heller, många är bara intresserade av att prata med en. Ser fram emot att lära mig mer Bahasa så jag kan göra det!

 

Lite bilder då, var till polisstationen idag med Thijs och Mariam, vi fick lämna fingeravtryck och signera typ tio papper, sen blev vi stolta innehavare av Indonesiska körkort!

 

Efter det fick jag äntligen min moppe och kunde provköra den.

 

Kort rapport idag, imorn ska vi ha cooking class på Bahasa lektionen, blir kul att testa lite mer indonesisk mat och lära sig att göra den.

Idag var första skoldagen. Lite konstigt att ha den på en söndag eftersom skolan är kristen men så var det. Vi började väldigt lätt med en liten excursion i olika grupper runt i närområdet. Tanken var att vi skulle lära känna stadsdelen lite och varandra. Vi avslutade på en liten restaurang bakom skolan med lunch.

 

Fick veta att vi tydligen ska lära oss Indonesiska, den biten hade jag missat, trodde det bara var om den Indonesiska kulturen och så men blir visst en del språk också. Blir kul att kunna prata med folk på riktigt. 

 

Efter skolan åkte vi till en strand som ligger lite avsides och mest besöks av Indoneserna själva. Echo beach heter den och deras motto var "hard to find, hard to forget" sant skulle jag säga.

 

Vi var typ femton stycken från klassen som åkte, kul att så många blev med! Vi fick en kvinna där på stranden att ta kort på oss, skulle bli ett hoppkort men hon lyckades inte riktigt... syns för övrigt bra vem som har varit på Bali kortast tid...

 

När vi skulle dra hem fick vi se nåt hemskt, vi hade tydligen parkerat scotrarna där man om kvällarna brukar träffas för lite hundfajter. USCH säger jag bara, nu fick vi inte se så mkt, en kort fajt bara precis när vi var på väg dit, men ändå, det lilla räckte, två av dem blev bitna så det blödde. Pit bulls, kuperade öron, kedjor, munkorgar, you name it. Den delen av Bali hade jag kunnat skippa, annars är alla människor så himla vänliga men sånt där känns så grymt, bara en sån sak som att de hade valpar med sig också, VALPAR. Antagligen av samma anledning som vi tar med våra valpar ut, för att socialisera dem och lära dem hur man beter sig bland folk, sen har vi väl lite olika önskemål kan man väl uttrycka det milt....

 

 

 

Har spenderat den första hela dagen på Bali idag. Kom på eftermiddagen igår men då blev det i stort sett bara att handla lite, sen duscha och sova, sova, sova. Sov nog 11 timmar inatt men tror det var välbehövligt efter den långa resan.

 

Resan gick faktiskt över förväntan. Cathay Pacific är mitt nya favorit-flygbolag! Kanonbra nöjessystem hade de med individuella skärmar där man kunde se hur mycket olika filmer, tv-serier, dokumentärer etc. som helst. Massa spel och sådan också förstås. Tror jag såg typ 16 avsnitt av Vänner ;)

Allt fungerade bra rent praktisk också, inga förseningar eller så. Enda blurren var väl att ingen kom och hämtade mig på flygplatsen men det löste sig smidigt ändå, alla taxichaffisar verkar veta om Universitetet.

 

Boendet är också bra, ska fixa bild på det men för tillfället är fotograferingen lite bristfällig eftersom jag har med mig kameran men inte minneskortet av någon anledning...

 

Här är i alla fall entrén till Universitetet, det är ganska litet men verkar mysigt.

 

Mitten av kampus är så här fint, lite längre in till vänster ligger vårt studentboende.

 

En första tripp till stranden blev det också idag, eller ja, till en av dem. Seminyak beach är den som ligger närmast och det var absolut inget fel på den.

 

De flesta studenterna kom redan i början på veckan och har gjort sig rätt hemmastadda, bland annat fått tag på motorcyklar vilket man behöver för att överhuvudtaget ta sig någonstans. Taxi-bilarna är inte jättemånga och tar ungefär dubbelt så lång tid. Idag åkte jag och Mariam taxi till stranden men vi hoppas kunna få tag i motorcyklar i morgon!

 

Väl där blev det lite solande, jag blev inte helt oväntat rätt rastlös efter typ fem minuter så jag provade på en löptur barfota i sanden. Var lite sådär, blir rätt hårt att springa i och jag fick en stor blåsa under ena stortån, men å andra sidan var det värsta bästa fotpeelingen, baby feet!

 

Andra reflektioner såhär direkt är hur trångt och litet det är överallt, det finns inte en enda stor väg, direkt man kommer utanför flygplatsen är det bara ett gytter av smågator, smågator, smågator. Mysigt såklart men det är svårt att få någon överblick över staden, man svänger bara hit och dit, fram och tillbaka och upplevelsen blir att man aldrig ser någonting, bara husen på vardera sidan om vägen. Tom universitetet ligger mitt i gyttret, man bara svänger av från en liten liten gata och så är man inne på området, inga stora gräsmattor, parkeringsplatser eller något så som jag är van att det ser ut. Men vi lär oss säkert hitta till slut ändå.

 

Imorn börjar skolan, blir spännande!